Åh, jag är så glad just nu! Inte bara glad som man blir av kaffe utan liksom tillfreds med hela livet. Samtidigt är jag inte typ Nalle Puh- glad och dum i huvudet som inte fattar att det är finanskris och att man ska vara ledsen och ha ångest.  Sen ser jag ju att det är äckligt massa snö där ute och skitkallt och jag kommer förmodligen inte kunna ha mina quiltade ballerinaskor på ungefär två decennier.

Men det var inte poängen!

Nej, jag har inte känt av den här optimismen och känslan av att allt kommer bli bra på väldigt länge. Jag känner mig vårig inuti och är jätteglad för det! Det spelar ingen roll vad som händer runtomkring om man inte kan glädjas över det. Nu känner jag att jag kan det och att jag äntligen uppskattar allt jag har på riktigt.

Sen är jag är så glad för att Elin är glad! Hon är alldeles kär och lycklig, min sötnos. Strålar som en sol gör hon och det smittar. Gud vad glad jag är för att jag har henne, vad skulle jag göra utan? Jag är så glad för att hon står ut med mina "cranky-moments". Jag hoppas att det väger upp, jag är nämligen skyldig henne så mycket för all den positiva energi hon ger mig.

Värsta sentimental det blev. Men ibland måste Paris Hilton få checka ut, även ur mig. Hon är väl på någon nagelbehandling just nu.

Ehh, iallafall. Sen åker io ed anche le belle till Rom på torsdag! Ännu en kul grej, även om jag som vanligt tycker det är skitläskigt att resa. Jag nojar alltid över att jag ska glömma något osv.. Sen hatar jag att sova utan Martin.  Gud vilken tantig varelse jag är. Noja noja. Måste-sluta-nu. Det kommer bli aproligt i Rom med tjejerna! Det är första gången jag åker till Italien också. Jag berättar allt sen som den lilla Gossip Girl jag är.

Nåväl. Igår var jag hos läkaren och fick ett härligt besked. Jag blev så sjukt glad! (hihihihi, hemliiis, åååååh vad nyfikna ni blir nu. Not!)